Hoppensprettmarsjen!
Igår kl 12.00 var det dags att möta upp hela mitt dagis vid Nordbytjernet här i Jessheim. Vi skulle nämligen samla in pengar till bättre behövande!
Men det blev en liten miss i planeringen för när vi kom fram till mötespunkten hade jag
slocknat i vagnen!
"Filip vakna, vakna!" ropade pappa och berättade att han hade grillat en korv till mig men
jag var sååå trött.
När han väl hade fått upp mig kunde jag inte tro mina ögon....
...det var folk överallt! Och det var det inte när jag somnade!
För att kvickna till fick jag en varm och go flaska med "nenne" (välling/lelle) av pappa.
Det var gott för det var himla kallt och burrigt ute!
Sen var det tydligen dags att börja gå. Alla barn från småbarnsavdelningen skulle
gå runt kullen medan alla större barn skulle gå runt sjön.
För min del gick det ganska bra...
...förutom att jag blev distraherad en sidodär 100 gr på vägen runt ;)
Jag knallade förbi sjön i en ganska hög hastighet också.
Tills mamma började tjata om att hon ville ta en massa kort för det var ju så fina
vyer bakom mig och pappa... suck.. det där har man hört många gånger förr!
Halvvägs runt kullen hade jag iallafall lust att ge upp. Ni anar inte hur sliten jag var!!
Men så fick jag en bulle och gissa om den smakade gott! =) Den räddade mig verkligen!
När vi hade gått runt fick man en sån här pin. Eller ja, man fick betala 20 kr styck
och pengarna går till människor på flykt från krig! Det tycker jag är bra!
Men det blev en liten miss i planeringen för när vi kom fram till mötespunkten hade jag
slocknat i vagnen!
"Filip vakna, vakna!" ropade pappa och berättade att han hade grillat en korv till mig men
jag var sååå trött.
När han väl hade fått upp mig kunde jag inte tro mina ögon....
...det var folk överallt! Och det var det inte när jag somnade!
För att kvickna till fick jag en varm och go flaska med "nenne" (välling/lelle) av pappa.
Det var gott för det var himla kallt och burrigt ute!
Sen var det tydligen dags att börja gå. Alla barn från småbarnsavdelningen skulle
gå runt kullen medan alla större barn skulle gå runt sjön.
För min del gick det ganska bra...
...förutom att jag blev distraherad en sidodär 100 gr på vägen runt ;)
Jag knallade förbi sjön i en ganska hög hastighet också.
Tills mamma började tjata om att hon ville ta en massa kort för det var ju så fina
vyer bakom mig och pappa... suck.. det där har man hört många gånger förr!
Halvvägs runt kullen hade jag iallafall lust att ge upp. Ni anar inte hur sliten jag var!!
Men så fick jag en bulle och gissa om den smakade gott! =) Den räddade mig verkligen!
När vi hade gått runt fick man en sån här pin. Eller ja, man fick betala 20 kr styck
och pengarna går till människor på flykt från krig! Det tycker jag är bra!
Kommentarer
Trackback
